Aktivt lyssnande - dimensioner av att lyssna


Aktivt lyssnande - dimensioner av att lyssna

Av Marie-Louice Wallin

Hur påverkas du i ett möte med någon som verkligen är intresserad av just dig?

De flesta av oss upplever detta mycket positivt och jag-stärkande. Att mötas av intresse och nyfikenhet har ofta den effekten på oss människor att vi gärna berättar mer om oss själva, vi bjuder in den andre i vår värld. Att mötas av en människa som inte tror sig veta mer om dig än vad du gör själv är oerhört bekräftande.

I praktiken ger detta sätt att lyssna att du genom frågor hjälper och stöttar din samtalspartner att själv finna svaren och vägen till handling och förändring. Värdet i detta sätt att lyssna formulerade Sokrates på följande sätt;

"Jag kan inte lära någon någonting.
Jag kan bara få dem att tänka, 
vilket är mycket mer värt än att förmedla min egen vision"
Sokrates 477 f Kr

Inre lyssnande

Du lyssnar med utgångspunkt från dig själv. Du kan till exempel sitta och lyssna på en vän som berättar någonting för dig. Det du hör påminner dig om något du har upplevt. Ivrigt väntar du på en paus där du kan skjuta in din historia. Andra gånger tar det längre tid innan du hittar ett gemensamt sammanhang, i det undermedvetna startar du sökandet i huvudets ”arkivskåp”. I din önskan att förstå den andra försöker du se dig själv i historien som berättas. Vad skulle jag ha gjort? Du möter och värderar det sagda utifrån dina referensramar.

I dessa fall hör du brottstycken av en berättelse. Därför kan det bli så att du hör det du ”vill” höra eller det du tror personen är på väg att säga. Din del i samtalet består till stora delar av att berätta om dig själ, dina egna erfarenheter och lödningar.

Det inre lyssnande är naturligt och sker i alla samtal mellan människor, vi delar tankar och erfarenheter med varandra.

”Jag förstår precis vad du menar….
”Jag har också…….

Fokuserat lyssnande

Hela uppmärksamheten ligger på den som berättar någonting för dig. Du är nyfiken på vart historien ska föra er och det enda du lägger märket till är det som berättas. Du har stängt det egna "arkivskåpet"

När du lyssnar fokuserat är du mer fördomsfri i ditt lyssnande. Du är inte längre nyfiken å dina egna vägnar, utan å den andres vägnar. Du lyssnar och hör historien som för första gången och med ett barns nyfikenhet. Orden du hör är varken rätt eller fel för dig. De bara är. Du tar emot dem utan utvärdering och speglar dem tillbaka till den du samtalar med.

I detta lyssnade fokuserar du på vad din samtalspartner säger, du hör och bekräftar vad som är viktigt för hen. Din del i samtalet består till större dela av att du sammanfattar, upprepar och omformulerar vad din hen sagt, för att säkerställa klarhet och förståelse. Du ger hen utrymme för att ventilera eller prata av sig om sin situation utan att värdera eller kommentera det.

”Jag hör att du är upprörd över detta, stämmer det?”
”Jag hör att du säger... Vad betyder.....för dig?”
”Vill du berätta mer?”

Globalt lyssnande

Med ett globalt lyssnande kopplar du in alla dina sinnen. Du lyssnar till mer än orden. Förutom hörseln, använder du synen, lukten, smaken taktila sinnen och det sjätte sinnet: intuitionen eller känslorna.

Du lyssnar bortanför orden, uppfattar känslostämningar och om ord och känslouttryck inte är i samklang med varandra, om det är någonting som undviks/ upplevs som känsligt eller

Din del i samtalet består till större delen av att du genom frågor utifrån vad hen berättat uppmuntrar, accepterar, utforskar och förstärker hens sätt att uttrycka sina känslor, uppfattningar, bekymmer, övertygelser, antaganden, förslag mm. Du hjälper hen att komma till kärnan i det hen kommunicerar - vad är det som är viktigt för just hen i detta.

Utifrån detta sätt att lyssna sätter du ord på det du hör och upplever i samtalet. Detta utan att lägga fram det som en sanning, snarare som ett förslag, ett inlägg för möjlighet till nya perspektiv.

”Handlar det här om ...?”
”Jag får en känsla av att.......stämmer det?”
”Hur viktigt är detta för dig?”
”Vad är det viktigaste för dig nu?”
”Vad kan du göra för att ta nästa steg?”
”Får jag utmana dig lite? Har du provat att…?”
” Hur tror du det skulle vara om du…..? 

Coachande förhållningssätt – Stäng det egna arkivskåpet

Det är lätt och naturligt att i samtal med andra referera till sig själv, egna erfarenheter och problemlösningar. Fundera över om och hur detta hjälper din samtalspartner att växa och ta sig an sina egna utmaningar.

Du är inte ett oskrivet blad, du har egna erfarenheter, förutfattade meningar och tolkningar. I ett icke vetande och icke värderande förhållningssätt har du förmåga att låta detta vara i bakgrunden, att stänga det egna arkivskåpet.

I tider av tidspress, stress och egen otillräcklighetskänsla kan detta vara en utmaning- kanske känner du att det går fortare om du talar om hur den andre ska göra för att lösa utmaningen.

Att ge goda råd till någon som befinner sig i en av livets utmaningar bottnar i att vi vill vara hjälpsamma. Det kan dock vara klokt att titta på det goda rådets ursprung – dina egna värderingar, kunskaper och erfarenheter av hur du löst ett liknande dilemma. Frågan är hur relevant din lösning är för din samtalspartner?

Lyssna aktivt och gör skillnad

När du använder ett fokuserat och globalt lyssnade, med det egna "arkivskåpet" stängt, upplever den du samtalar med att hen blir hörd samtidigt som hen får möjlighet till reflektion och blir mer medveten om vad hen kommunicerar.

Då vi människor får hjälp att hitta våra egna lösningar växer vi inifrån och ut. Vi blir också mer benägna att ta ansvar för våra handlingar om dessa kommer som ett resultat av våra egna insikter och önskningar om hur vi vill göra.

Lyssna – och bli inbjuden till någon annans värld!

Marie-Louice Wallin
ICF Certifierad Coach (PCC), stresspedagog och utbildare

Blogg:

Vill du veta mer om mig och mitt erbjudande? Klicka här!

Hitta fler inlägg


.